Friday, July 07, 2006

Språksvårigheter

När vi just hade kommit till ön trodde jag att jag talade ganska bra engelska. Sen gick jag på mitt första möte. Det har faktiskt tagit ett par år innan engelskan är av den nivån att jag kan gå ut på puben med mina vänner och hänga med i samtalen trots att det är stoj och stim, och trots att jag inte hör alla orden. Jag antar att min engelska språkförmåga har nått en nivå där hjärnan kan fylla i vissa tomrum själv.

Det absolut utan tvivel svåraste att lära sig i ett främmande språk är att svära ordentligt. Att lära sig svärord, och att stoppa in dom någorlunda intelligent i en mening, det är inte så svårt, nej det svåra är att veta exact hur MYCKET man svär. Eller sagt på ett annat sätt, hur kraftfullt ett visst svärord är. Dom värsta förstår jag ju att man inte skall använda i blandade sällskap, the "F" and "C" word som dom kärleksfullt kallas här. De ord som skapar problem är alla dom där mellan tunga svärorden. Som tillexempel kan man säga till sin arbetskamrat "You are such a git" även om man inte känner honom speciellt väl, eller kan man säga "bullocks" när chefen lyssnar? Det ända sättet man kan lära sig tyngden eller allvaret i ett svärord är ju att testa det, och beroende på vad man får för reaktioner, kan man förstå om ordet var lagom kryddigt.

Jag har efter 4 år på ön fortfarande inte lyckats utreda ens hälften av alla användbara svärord, men jag vet utan ett tvivel att bullocks säger man INTE när chefen lyssnar.

8 comments:

Dåcktor Erik said...

Haha...jadu, det där har jag funderat över också. Vad kan man och kan man inte säga?

Att säga till chefen att "that's just bOllocks..." är, well, not a good career move.

Synd man inte får lära sig sånt här i skolan.

systeryster said...

Ja erik det är faktiskt tvärsvårt. För att göra saken ännu värre så har vissa ord olika styrka på engelska och amerikanska. Jag glömmer aldrig när jag nyss hemkommen från USA sa till en kille i england att det han sa var "crap". Jag trodde nästan att han skulle klappa till mig. Det jag ville ha sagt var att jag tyckte att han snacka skit, men det visade sig att den mer korrekta översättningen förmodligen är att jag sa att det kommer avföring ur hans mun! Så här gäller det att inte exprimentera för fritt, då kan det gå illa <g>

Ms.Take said...

Heheheh, ja det är inte lätt. Ett alternativ är väl kanske att inte svära alls? Lärde din mamma dig INGENTING? ;)

Dåcktor Erik said...

Haha...ojdå.
Jo, där hade kanske kanske "well, mate, that's just bollocks" varit bättre. Eller nåt...
Britain and America, two countries separated by a common language.

Min mamma å andra sidan lärde mig aldrig att svära.

systeryster said...

erik, min mamma lärde inte mig att svära heller, faktum är att min mamma nog är jordens sämsta svärare (är det ens ett ord?). Vid ett flertal tillfällen medan jag växte upp försökte hon visa för mig och mina systar hur hemskt det låter att svära genom att svära själv. En typisk mening kunde vara "Nej nu fan får ni sluta med det!", vilket ju resulterade i ett vilt fnitter från oss ungar.

MT, jo hon lärde mig vikten av att kunna svära ordentligt hehe

RuggigHund said...

SY Hej och tack för kul läsning. Är anledningen till att du skriver "ön" att du vill förkorta det eller för att du inte vill säga vart du är nånstans? Ha det!

systeryster said...

joacimw Tack, kul att du gillar den. Ang öns namn...hmmm nu skall vi se, hela bloggen är kliniskt fri ifrån namn med undantag av ett namn på en valp. Min profil ger tillräckligt med information för att läsaren skall få ett sammanhang men inte mer. Jag tror att på fråga A svarar jag alternativ B <eg>

RuggigHund said...

SY: Okej!