Mulliga mansgrisar

Jag är svensk och som sådan inser jag att jag hitills varit väldigt förskonad från mulliga mansgrisar. De män jag stött på i Sverige som jag tidigare hade stoppat i facket mullig mansgris inser jag nu var enbart smala kultingar, om ens det. Nej tacka vet jag dessa mansgrisar jag nu arbetar med dagligen. De har lyckats förädla mansgriseriet till en konstform.

Jag var i Saudi Arabien en gång och blev nästan anfallen av en flock upprörda araber när jag sträckte fram handen för att klappa en vit kamel hingst. Anledningen till att de blev så upprörda var att kamel hingstar blir sterila om de rörs av en person utan snopp. Det vet väl alla. Så jag fick så snällt be om ursäkt och stoppa händerna i fickorna. Jag hade svårt att hantera Saudi på grund av den stora skillnaden mellan könen. Som exempel kan nämnas att en kvinna får inte gå ensam utomhus, hon får absolut inte köra bil och är inte välkommen in i en bank. Men nu inser jag att det finns en sorts ärlighet i förtrycket i Saudi. Ingen sticker under stol med att en människa utan snopp är mindre värd än en snygg get.

Här är griseriet inte utttalat, till och med förnekat, men inte desto mindre alltid närvarande. Som ett litet exempel kan jag nämna att för en tid sedan kom en realativt nyanställd kille från IT-support fram till mig och sa att han behövde installera en "security update" på min dator. Jag tyckte så himla synd om honom. Nyanställd och inte ens torr bakom öronen. Han såg så stressad ut, och hade en lång lista i handen på alla de datorer han behövde göra, så jag sa att om han talade om för mig var patchen låg, så kunde jag uppdatera själv. Utan att se på mig, lutade han sig över mitt skrivbord och sa till min kollega som sitter mitt emot "If I tell her about mapped drives, will she know what I mean?"

Min kollega, som känner mig nu sen ett par år tillbaka svarade inte utan dök helt enkelt ner och gömde sig under sitt skrivbord. Smart drag.

Jag sa lugnt till IT-support hjälten att jag skulle uppskatta om han i framtiden riktade frågor om mig till mig. Jag frågade, utan hetta i rösten, hur länge han hade varit av uppfattningen att intelligensen satt i snoppen och undrade om han ville att jag skulle avlägsna hans så att han skulle kunna se själv att han tänkte precis lika väl, eller illa, utan den? Jag avslutade med att säga att jag kunde tänka mig att utföra just det lilla exprimentet utan hans tillåtelse om jag såg honom i närheten av mitt skrivbord igen.

Jag har inte sett honom sen dess.