Lugnt och stilla

Ön jag bor på är lugn, stressfri, allt går i sin egen takt. Det paradoxala är att jag som storstadsmänniska blir enormt stressad av bristen på stress! Allt har som bekant två sidor, så även lugnet. Å ena sidan innebär det att ett gatuarbete som i Göteborg antagligen hade passerat obemärkt på grund av att arbetet hade gjort arbetet mitt i natten med maximal effektivitet, tar upp till tre månader här. Ingen stress, allt går lugnt och stilla.

När vi byggde vårt hus, grävdes diket där VA och el skulle ligga upp fyra gånger, och fylldes följdaktligen även fyra gånger.

Först grävdes det för att lägga i avloppsrören, och sen fylldes det i igen. Sen grävdes det upp för att lägga i vattenrören, och sen fylldes det i igen. Tredje gången grävdes det upp för att dom hade upptäckt att avloppsrören läckte, och sen fylldes det i igen. Fjärde gången grävdes det upp för att lägga i elen, och sen fylldes det i igen.

Nämde jag att dom hade tänkt att asfaltera över efter andra gången och min man råkade påpeka att så vitt han visste var elen inte dragen än. Med det i tanken inser man att det faktistk hade kunnat ta ännu längre tid. Allting är relativt.

Den effektiva svensken tänker ju genast att det varit bättre att organisera de olika arbetarna och grävt upp en gång, och sen fyllt en gång. Innan man fyllde igen kunde man ju ha testat alla rören för att se om det läckte. Men jag antar att det är lite som när Mc Donalds försökte ta nordligaste sverige som marknad. Det funkade aldrig för nordsvenskarna försod inte vad det var för poäng med Mc Donalds. Argumented att man fick sin hamburgare riktigts snabbt gick lixom inte hem. När man inte har bråttom är ju faller argumented "kvickt och effektivt" ganska platt.

När dom har vägarbeten här som kräver att dom stänger av en fil, ställs det upp två preliminära trafikljus modell äldre, en i varje ände av avstängingen. Vid trafikljusen ställs också en arbetare utrustad med walkie-talkie. De två walkie-talkie killarna står sen där hela dagen och kommer överens om när dom tycker att ljusen skall slå om. När de är överens, vilket tydligen inte alltid är helt enkelt, så trycker de på en liten knapp på trafikljuset och färgen slår om. Ibland undrar jag om de fyra killarna som står och tittar på den killen som håller och ibland faktiskt använder en spade, är anställda för att se men inte röra. Det skulle inte förvåna mig.

Å andra sidan av en stressfri miljö är att människor verkar ha tid för varann. I Tesco, motsvarigheten till ICA, så ler människor när man krockar med vagnen. Jag och min yngsta son körde vilse en dag och stannade och frågade en man som stog och tvättade sin bil om vägen. Han visste inte, men hans fru visste. Hon försökte förklara men i och med att jag var nyinflyttad var det inte lätt. Då tog hon den fortfarande löddriga bilen och körde framför oss för att visa vägen. Det tog henne mer än 10 minuter att komma dit vi skulle och sen måste det ju tagit henne lika länge att komma hem igen. Inte nog med det, väl hemma var ju hennes man tvungen att börja om med tvättandet. Ett fullständigt otänkbart scenario i Göteborg faktiskt.

Dom har ett ordspråk här, jag är inte säker på stavningen men det fonetiskt låter det som "trejdelör". En kille jag känner förklarde det, han sa "It is simular to "manyana", only without the sence of urgency"