Jag vaknar klockan 7.30. Nej det var fel. Jag går ur sängen 7.30, men vaknar gör jag inte förrän långt senare. Okey så min dag börjar...typ...7.30, sen rullar den på. Valpar, valpar, frukost, ungar, valpar, jobba, koda, koda, koda, möten, koda, äta, koda, koda, koda, valpar, hästar hästar, hästar, valpar, ungar, äta, ungar, ungar, tv om jag orkar, sängen.
Ibland är jag så trött att jag inte kan somna, men konstigt nog har jag aldrig varit så pigg att jag inte kan vakna. Eller är det kanske därför jag har så svårt att vakna på morgonen...jag är helt enkelt för pigg?
Beroende på om min bättre hälft är på ön eller inte så får jag lagad mat när jag kommer hem från stallet. Vilken lyx va! Om han inte är hemma så tror ni kanske att jag lagar maten, och då tror ni rätt väldigt sällan. Mina barn frågar lite försynt när fadern inte är hemma vad vi skall ha till mat, och ser väldigt molokna ut om jag svarar att jag skall laga något. Dom känner sin mamma och vet att middagen blir antagligen både sen och ganska äcklig.
Carina Dahl sa: "Det finns barn som inte sover på skitiga hästfiltar och äter lagad mat varje dag, men dom är förståss inte mina."
Jag är helt med dig Carina, dom är inte mina heller. Däremot har jag svart bälte i take-away. Jag kan faktist rida och beställa take-way SAMTIDIGT! Det är det inte många som kan, men å andra sidan så är det kanske inte så många som har så mycket träning på det som jag.
Alla är bra på något, min lott i livet är att vara expert på take-away, och jag är helt nöjd med det. En del har som specialite att vara extremt framgångsrika hjärn kirurger till exempel. Men jag tänker mest att det är en ganska oanvändbar specialite, i verkliga livet alltså.
Monday, July 03, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Post a Comment