"Åh herregud!", sa jag. "Vad gjorde ni då?"
"Vi var ju tvugna att leta reda på en annan kortlek", svarade han helt allvarligt. "Det går ju inte att spela med hål igenom korten".
Jag antar att det blir så när man bor på ett ställe där kulorna ständigt viner runt öronen. Man blir härdad, tar var dag som den kommer och oroar sig för de saker man faktiskt kan kontrollera, som vilken kortlek man använder.
Samma kille hade försökt få in sin syster och sin moster till sverige i flera månader. Han kom själv som flykting, och hans familj skulle nu äntligen få komma som närstående. Han var helt lycklig när han sa till mig "Jag så glad så glad", han hejdade sig och sökte orden i sitt begränsade svenska ordföråd. "Jag är glad som en pingvin!", kom det till slut. Jag antar att det är en direkt översättning, men det är ingen tvekan om vad han menade. Pingviner ser faktiskt riktigt glada ut när man tänker efter.
adopt your own virtual pet! |
No comments:
Post a Comment