London

Jaha, då var allt bestämt. Vi skall flytta till London. Problemet är att vi inte kan bestämma oss för vart vi skall bo. Jobbet min man har fått ligger alldeles vid Hyde Park, så precis i mitten av London. Priserna på hus och lägenheter där är absurda. Det kostar ungefär million pund för en lägenhet på 0.5 kvadratmeter. Så det är inte att tänka. Vi tittar lite på Greenich Village, det verkar fint, och det finns fantastiskt fina lägenheter i Docklands area, Canary Wharf i GW verkar helt ok. Men skall man verkligen bo österut, eller är det bättre med sydöst, eller norr, kanske norr är den biten som är mysigast. Hjälp!!

Flytta?

Jag tror att vi är på väg att flytta igen. Jösses! Jag vet inte om jag är urlycklig eller dödsförskräckt.

Tisdag

Idag är det tisdag. Hela dagen. Inuti är jag också tisdag. Tung och utan att vara varken i början eller i slutet av något. I mitten, utan riktning. Jag får sätta mig och vänta tills det går över.

Stavning

Till alla er som tråkar mig för att jag stavar dåligt.

En vestenkalpig unsdernöking gjord vid ett untivseriet i Enlgand har visat att utfiall de två fösrta och de två sista botskevärna i alla orden i en text är ritkigt plessarade, spelar det liten roll i viklen orgnindslöfjd de övirga boskvätrena i orden kommer. Tetxen är fullt läbsar t.o.m. om de andra bokestävrna kommer hullorebmuller! Detta eftorsem vi inte läser varje enkisld botksav, utan ser bidlen av ordet som helhet.


Så det så!

Här är den ursprungliga engelska texten.

Aoccdrnig to a rscheearch at Cmabrigde Uinervtisy, it deosn't mttaer in waht oredr the ltteers in a wrod are, the olny iprmoetnt tihng is taht the frist and lsat ltteer be at the rghit pclae. The rset can be a toatl mses and you can sitll raed it wouthit porbelm. Tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but the wrod as a wlohe.

En båthistoria till

Ytterligare en sann historia från min mans outtömliga föråd av katastrofberättelser.

En kille är ute och kör sin snabba lilla motorbåt. Han lyckas få upp båten till nästan 28 knop. Utombordare arbetar på högvarv. Brrooooooooooooommmmmmm låter den.

En gastankerkapten står uppe på sin brygga och håller ett öga på trafiken framför sig. Han ligger inne i en farled som skall ta honom till hamn, men han gillar inte riktigt att det är så mycket småbåtar ute. Ett 170 meter fartyg är inte byggt med tanke på att stanna eller väja snabbt. Faktum är att det tar honom flera sjömil att få stopp på fartyget. Kapten suckar när han får syn på en galning som är påväg att korsa fartleden med sin lilla motorbåt. Visserligen kommer motorbåten att ha passerat långt innan gastankern kommer fram, men kapten blir ändå lite trött. "Ungdomar", tänker han. "De tänker aldrig efter före, tänk om något går fel?"

Killen i motorbåten ser gastankern, den går ju inte att missa, men tänker att han hinner förbi. Med råge, så snabb som hans båt är. Och det är den ju, så länge motorn fungerar.

Brrooooooooooooooooooooooo ÖHHCKÖHHCK

Med ett sista host dör hans motor och båten gungar frejdigt i vattnet mitt framför tankern.

Nu dör jag, hinner killen tänka innan han hoppar i havet.
Nu dör han, hinner kapten tänka innan tankern gör spintved av motorbåten.

Men det gjorde han inte. Sensmoralen av denna lilla historia är att även korkade människor har ibland änglavakt.

En tagg från nini

Ok, en liten frågesport om mig.
Jag har inte bestämt vad det blir för pris till vinnare än.*

Go for it!

Min favoriträtt:
1) Humblepie
x) Bap med skinka och colslaw
2) Färska västkusträkor.

Hur jag bor:
1) Lägenhet i byn
x) Lyxlya mitt i stan
2) Hus på golfbanan

Husdjur:
1) Två hundar, en häst och tre aliens
x) En hund, en häst och 15 akvariefiskar
2) Två hundar, en häst och tre vattenskjöldpaddor

Min senaste tillökning:
1) En häst
x) En fetstor plasma-tv
2) En hund

Något som värmer mitt hjärta:
1) När mina aliens är vänner
x) Rida
2) Koda

Beroende:
1) Nikotin
x) MUD
2) Alkohol

Mitt fordon:
1) Honda Civic
x) Ford Fiesta
2) Porche 911

Utslagsfråga:
Hur många systrar har jag:
1) 2
x) 3
2) 4

Lycka till! Och Ms Take, om du svarar så måste du göra en sån här själv :))

* om, jag menade naturligvis OM

Inte bara jag

Min man jobbar med båtar, eller närmare bestämt gastankers. Den minsta av hans båtar är 170m lång och väger fler ton än jag kan komma ihåg.

Igår till middagen berättade han om en fiskebåt som var på väg hem från några dagars jobb ute till sjöss. Då de har arbetat nästan i ett sträck i 48 timmar låg två av besättningen och sov, och kapten höll vakt på bryggan. Vid tolvtiden på dagen kände kapten att han behövde gå på toaletten.

Enligt regelboken måste bryggan alltid vara bemannad för att man skall kunna hålla uppsikt över andra fartyg. Regelboken säger också att alla fartyg måste väja för en fiskebåt med nät i havet. Om man har kommit så nära en fiskebåt att man kan urskilja om hurvida nätet är i eller inte, så kan det vara försent för att väja. Detta resulterar i att alla alltid väjer för fiskebåtar, oavsett var näten befinner sig. Detta visste naturligtvis kaptenen, så han tog lugnt sin tidning och gick ner till toaletten.

En av min mans fartyg låg för ankar. Hon hade problem med någonting i maskinen och hade stannat för att åtgärda felet. Flaggen som talade om att hon hade problem och låg stilla hade hissats och en understyrman satt vakt på bryggan. Efter en ganska händelselös vakt får han syn på en liten prick längst ut i sin radar. Han tänker inte så mycket på det. Han behöver ju inte vara så orolig, en 170m lång båt är rätt svår att inte se. Dessutom har de ju flaggen hissad, så alla vet att de ligger still. Efter en liten stund inser han att båten i hans radar fortfarande är på väg rakt emot dem och börjar känna sig lite olustig. Han tar sin kikare och får se att det är en fiskebåt. Understyrman anar oråd och kallar upp gastankers kapten på bryggan. Kapten blir också orolig. Kapten försöker få radiokontakt med fiskebåten men det är ingen som svarar.

Fiskebåten kommer närmare och närmare.

Kapten hämtar en megafon och går ut på däck medan styrman forsätter att försöka få radiokontakt. Vid det här laget har oron spridit sig på gastankern och hela besättningen står nu ute på däck och tittar ner på fiskebåten som obevekligt närmar sig. Kaptenen ropar till fiskebåten genom magafonen men det är ingen som visar sig på fiskebåtens däck. Gastankerkaptenen har svårt att tro sina ögon när fiskebåten utan att väja från sin kurs en endaste millimeter, utan att sakta av en endaste liten knop, rammar rätt in i sidan av gastankern.

KABOINK!

Fiskebåten har en sån kraft när den kör in i gastankern sida att den studsar tillbaka flera meter. Sen kör den på gastankern igen. Och igen. Och igen.


Vrid tillbaka tiden en minut och tänk dig fiskebåtskaptenen. Där sitter han i godan ro på toaletten när han plötsligt inser att han ligger utspridd på golvet. Meddvetandet om att något har gått katastrofalt fel når honom samtidigt som ljudvågorna av dånet. Fiskare är ett tufft släkte, så istället för att stelna i skräck och förvirring skramlar han sig så gott han kan upp från golvet, grabbar tag i sina byxor med ena handen och försöker komma ut så fort som möjligt.

Inget hade kunnat förbereda honom för vad han skulle se uppe på däck. 170m fartyg fyller hela hans synvinkel, 180 grader stål som han till sin förtvivlan inser att han har rammat mitt i sidan. Faktiskt fortfarande rammar, igen och igen. Långsamt lyfter han blicken och får syn på sin publik och inser utan skymten av ett tvivel att det skulle ta tid innan folk slutade tala om denna händelsen.

Dröm lägenhet

Jag har hittat en lägenhet som jag bara vill ha! Nu, med en gång. Två små problem bara, för det första liggen den i Göteborg, och för det andra är den inte klar förrän till jul nästa år. Men jag vill ha den. 150 kvadratmeter, fyra meter i tak, enorma fönster, utsikt över hamninloppet och båtplats. Det blir inte mycket bättre än så.

Steve Irwin

Steve Irwin, the crocodile hunter dog idag. Han blev stungen av en stingray i bröstkorgen och avled inom en timme. Jag kan inte tro det. Han är ju stålmannen, och stålmannen kan inte dö. Jag kommer att sakna honom, och jag kan bara ana vad hans familj känner.

Hoppsan

Jag var sen i morse, sen och därmed stressad när jag satte mig i bilen. Första biten är en smal väg så måste krypköras. Känner hur stressen ökar av att köra i snigelfart. Får möte av en absolut idiot som ställer sig mitt framför mig, bumper mot bumper. Jag gestikulerar vilt för att få honom att förstå att han skall flytta på sig. Jag slänger in en och annan gest som betyder att jag inte gillar honom speciellt mycket. Han rullar ner sin ruta. Argt rullar jag ner min med och sticker ut huvudet för att höra vad ärthjärnan kan ha att säga.

"In this country we drive on the left side of the road", sa han.